..

hela världen skruvas upp o ner , de som ska vara rätt är fel , vi som ska hålla ihop är långt ifrån .. ensamt o tomt, går från en trygg värd till att lämna allt .. känns som kroppen är på väg att falla ibland.. men jag måste vara stark inte ge upp men faan vad jag saknar , fan .. hela mitt liv har jag gått o saknat . men mer o mer får jag att sakna , har inte gråtit på ett tag , men äntligen kommer tårarna jag väntat så på , o det är så skönt o slippa det slitande , gnagande, tunga í bröstet.. 

idag , i morgon .. får se vad som händer..

Kommentarer


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback